Daniel Gleisner den 18 mars kl. 13:05
Jag kom över din bok i höstas när jag läste en kriminologikurs i Lund och när jag googlade ditt namn såg jag att du även hade Facebook. Jag kände att jag var tvungen att skriva till dig! Jag använde din bok i mitt arbete där jag skrev om smuggling. Jag läste inte hela boken eftersom det inte fanns tid för det men igår gick jag till biblioteket här i Lund och lånade om den för att läsa den som ‘skönlitteratur’. Det kan vara en av de bästa böckerna jag läst, jag var som fast efter första kapitlet! Jag har inte hunnit läsa hela men jag gillar den oerhört mycket och på det viset du skriver. Jag älskar biografier och det var en nära miljö för mig, jag bor ganska nära Stångby anstalten här i Lund och har spelat fotboll flera gånger i Kirseberg.
Vad händer i ditt liv nu? Lever din gamle vän Villy?
Det är ett sant nöje att läsa din bok och jag hoppas du får en trevlig vår!
/Daniel Gleisner
Hans Christian Larsen den 19 mars kl. 14:25
Vilket brev, jag rodnar nästan? Roligt att du tyckte om min bok. Som nybliven författare slickar jag ju i mig berömmet som en katt som laber grädde.
Nej min ”kompis” har jag inte sett på många år. Efter min sista volta har jag dragit mig bakåt. Låter dumt, men jag försöker på reda ut mitt liv och få distans till allt som hände då. Du vet jag har ju fru och två döttrar som jag milt sagt avgudar. Min fru Pamela ligger just nu i soffan och sover middag. Vi har kamperat ihop i trettio år, där av tjugo som gifta. Jag jobbar faktiskt på andre hållet nu. Är ordförande i en Ideell förening vars syfte är att hjälpa människor i utanförskapet in i arbetsmarknaden. Vi driver ett lite familjehem och jag är faktiskt övervakare för en bov som sitter i Kalmar. Så allt är upp och ner.-))
Nu till dig. Varför läste du kriminologi? Läste du juridik eller vad? Det skulle vara roligt att veta.
Telefon 0158 209 66 eller mobilen 0739 83 20 82
Så hör gärna av dig.
Just nu bor vi i Sörmland, men flyttar till Blekinge 1 maj.
Daniel den 20 mars kl. 01:55 Du lyckades med något som jag verkligen beundrar och som inte många kan, att skriva på ett sätt att läsaren ser det han läser i bilder, nästan som en film.
Det var trevligt att höra att dina döttrar lyckats så bra! Lite roligt när man tänker på hur olika livsstilar du och din(före detta livsstil) dotter i London har och har haft. Där kan man inte prata om att gå i sin fars fotspår *skratt*.
Jag gick ut gymnasiet här i Lund för snart ett år sen där jag läste samhällsvetenskaplig linje med fokus på juridik, så jag har faktiskt läst lite juridik. Anledningen till att jag läste kriminologi i höstas var dels att det verkade (och var) intressant och att jag ville prova på hur det funkar på universitet. Men den största anledningen till att jag började läsa var för att jag ska göra militärtjänst nu i maj och det skulle blivit långtråkigt att bara sitta hemma i 9 månader. Jag kunde ha sökt jobb men det är inte det lättaste att få, ironiskt nog fick jag ett jobb i höstas på restaurang stortorget här i Lund (storkällaren förr). Du kanske ätit där? Väldigt god mat i alla fall! Jag slutade faktiskt nyss och såg ditt meddelade, snabba svar uppskattas alltid 
!
Jag läste någon sida i boken innan idag (man vill inte läsa för mycket i taget för då tar den slut) och jag kom att tänka på en sak, du skrev något i stil med att man spärrar in kriminella i fängelser och isolerar de från sina kretsar i hopp om att de sedan ska anpassa sig till det “normala” samhället efter avtjänad tid men att väldigt många(nästan alla?) återfaller i brott. Tror du det finns någon bättre lösning för kriminella än fängelser?
Ha de bra!
/Daniel
Hans Christian Larsen den 23 mars kl. 15:12
Hej Daniel
Tror du det finns någon bättre lösning för kriminella än fängelser?
Ja det tror jag faktiskt och jag anser att 90 % av dagens fångar inte är farliga för allmänheten. De är cykeltjuvar och smålangare och de skulle avtjäna sina straff i samhället iklädd fotböja.
Fängelserna skapar förmodligen mera kriminalitet än de förhindrar. Nu har vi ju byggd upp ett juridiskt system där polis och fångvård är stora arbetsgivare och som alla andre företag blir de självständiga verk som inte bara kämpar för att överleva, utan man vill växa. Flera poliser, fångvårdare och advokater.
Samma är det med narkotika kriget som på internationell bas är förlorad. Här i Sverige där till och med bruk är förbjuden ser myndigheterna till att de stora knarksyndikaten har fri marknadsföring. All narkotika i Sverige marknadsförs av smålangarna som alla är missbrukare. För att finansiera sitt eget behov måste man jämt om skaffa nya kunder. Det funkar perfekt. Motorn i marknadsföring och distribution är missbrukarna själva.
Vet du att runt 85 % av intagna sitter för narkotika relaterade brott. Vet du hur mycket polis och fångvård kostar. Ta reda på det. Du kommer inte att tro mig om jag nämner det.
All rusningsmedel skall säljas vi apotek eller systemet. De som önskar knarka eller supa ihjäl sig, lät dem göra det. De gör det redan. Polis och tull kan inte stoppa det så länge det är i vissa fall 2 – 300 % vinst på att marknadsföra de olika produkterna.
HC
